Inte bra, eller?
Känslor börjar dyka upp som jag inte känt på flera år. Jag går med ett leende större delen av dagarna nu. Känns riktigt härligt faktiskt.
Vet bara inte om det är bra att det väckts hopp inom mig. Det kommer ju göra ont om det inte går som jag hoppas på nu...
Men hopp måste man ju ha också förstås.
Jag tar det lugnt och låter det ske i sin egen takt men hoppet kan jag inte styra över. Svårt detta men det som händer, händer.
